torsdag 30 augusti 2012

Rautapaita

 

Den krokade tröjan har på ett lustigt sätt någonting av en ringbrynja. Först kallade jag den för fängelsetröja. Medan jag krokade på jobbet i fängelsemuseet, funderade jag bland annat på barn som kunde bli häktade i vårt samhälle ännu på 1800-talet, spöstraff som var i bruk ännu för 100 år sedan, folk som dömdes till livstids arbetsstraff i Siberien (kanske även på Åland) och Jeanne d'Arc, flickan som levde ett kort men märkligt liv för sex hundra år sedan men som sedan dess har inspirerad konstnärer, från Shakespeare till Leonar Cohen.

Fastän för årstidens skull kunde tröjan även heta "mogen säd", eller för färgens skull "valkeakuulas", höstens första äpple. Njut av skördetiden!


onsdag 15 augusti 2012

Jag krokar


Det är en gammal teknik som jag hittade i en bok om gamla tekniker - tyvärr kommer jag inte ihåg vilken bok det var. Krokning är någonting mellan virkning och stickning: på en rad plockar man maskor, på andra  virkar man ihop maskorna. Jag har krokat på ett museiområde under några veckor och träffat tjugo besökare som har känt igen vad jag gör: tolv på svenska, fyra på finska, två på norska, en på danska, en på holländska. Oftast har damerna sagt att mamma kunde det men jag lärde det mig aldrig.

fredag 10 augusti 2012

Imagine


Strumpeband kanske? I varje fall blir jag glad av färgerna på mina vävda band. Jag började naturfärga garn för cirka tjugo år sedan, samtidigt som jag började väva i vävstol. Det var en nödvändig motsats till studierna i antropologi och ulandsforskning då. Nuförtiden övar jag väva även i bandgrind, fastän inte i rosengång ännu.

Jag undrar hur olika tekniker spredd sig runt världen i forntiden. Jag har en aning om att det inte kunde hända med våld men mera med att bli kär.

Det finns otroligt mycket goda skapande krafter på det lilla åländska öriket. Man får bland annat vara stolt över god mat, fisk, utveckling av andra fina lokala produkter, hantverk, den starka lusten att försvara och bevara sitt kulturarv, Fredsinstitut, Emmaus, Medis, den avgiftsfria bussen i Mariehamn, Musikinstitut, musik och nu en ny festival, "Islands of Peace".

Jag har haft en bra sommar med jobb jag njuter av, mycket hantverk och smultron, även ett besök till Geta och Pettas bageri där, en vacker kvällspromenad med en fin väninna som heter Gunilla och många aktiva lediga dagar med sonen. När jag jobbar har jag ofta sångar som snurrar i huvudet, en välkänd sång väldigt ofta sedan ett tag särkilt för textens skull:

 Imagine there's no heaven, it's easy if you try
No people below us, above it's only sky
Imagine all the people
Living for today

Imagine there's no countries, it isn't hard to do
No need to kill or die for and no religions too
Imagine all the people
Living life in peace

You may say I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will live as one

Imagine no possessions I wonder if you can
No need for greed or hunger a brotherhood of man
Imagine all the people
Sharing for the world

You may say I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will live as one

You may say I'm a dreamer
But I'm not the only one
Take my hand and join us
And the world will live, will live as one