En tröja tvättad i 60 grader blev material för flera julklappar jag tillverkade till mina brorsbarn mellan ett och sjutton år. Det kändes naturligt att dekorera klappar med urgamla symboler: ett hjärta för kärlek, en stjärna för hopp. Kärleken är den största kraften och hoppet ska det finnas för alla människor i världen.
Jag försökte använda så
lite pengar som möjligt för julen i år. Goda åländska
produkter - fisk, ost, bröd, senap, öl och äppelsaft -
blev det på julbordet hos familjen och vännerna i Finland
och några böcker köpte jag för oss själva. Just nu är det farbror Pettson med katten Findus
som hetast i familjen och något omkring historia vill jag veta mera om. Fastän på julen läser jag helst nya
finska romaner som min generation skrivit.
Julen betyder för mig inte bara
att ta det lugnt, men särskilt att umgås med vänner
och familjen, att träffa så många kära
människor man bara hinner utan att det blir stress, att njuta av
vinteraktiviteter, att ge sina självgjorda gåvor. Och
gladast blir jag då gåvan tas genast i bruk;)
Så där tänker jag också Minna. Jag försöker göra klapparna själv, göra någonting av någonting. Det ger enorm skaparglädje att tänka på andra samtidigt som man förfärdigar.
SvaraRaderaÖnskar dig och Jonas ett riktigt Gott Nytt År!
Karin
ps. Hästen blev jättefin!
Ja, du har rätt. Man blir glad när man pysslar och tänker vad som skulle passa till vem och samtidgt använder allt möjligt som man har samlat hemma genom åren.
SvaraRaderaEtt lyckligt nytt år till er också!
God fortsättning och ett fantastiskt år 2013 önskar jag dig!!
SvaraRaderaKram Emma
Tack detsamma!
SvaraRadera